Från reaktion till perspektiv – när du slutar döma och börjar se helheten

Är du en person som ofta tolkar andras ord, handlingar eller sätt som kritik, en personlig attack eller som att den andra personen försöker få rätt? Kanske reagerar du snabbt med tankar som: Det där var fel. Det där var oschysst. Hur kan man göra så? Det där gjorde personen medvetet. Varför måste den alltid ha rätt?

När vi reagerar på det sättet är det lätt att snabbt placera människor och situationer i fack: rätt eller fel, bra eller dåligt, schysst eller oschysst. Men vad är det egentligen som ligger bakom ett sådant sätt att reagera?

Varför blir vi dömande?

Att vara dömande behöver inte vara ett fast personlighetsdrag. Ofta handlar det snarare om ett invant sätt att tolka och reagera på människor och situationer. Det kan påverkas av exempelvis uppväxt, tidigare erfarenheter, osäkerhet, värderingar, stress och vanemässiga tankemönster.

Har du lärt dig att snabbt behöva avgöra vem som har rätt eller fel kan det bli ett automatiskt sätt att skapa kontroll och förståelse. Problemet är att vi då lätt reagerar på vår egen tolkning av situationen, snarare än på hela situationen.

Vad gör den som istället ser helheten?

En person som inte dömer lika snabbt har ofta en större förmåga till perspektivtagning. Det innebär att kunna förstå att ett beteende kan ha många olika orsaker – även sådant vi själva inte känner till.

Istället för att direkt tänka: ”Vilken oschysst människa.” kan personen tänka: ”Jag ser vad personen gjorde, men jag vet faktiskt inte allt som ligger bakom det.”

Det betyder inte att du ska acceptera dåligt beteende. Och det betyder inte att du ska sluta sätta gränser. Skillnaden ligger i att du inte automatiskt gör en människas handling till hela sanningen om vem personen är.

Du kan ogilla ett beteende utan att döma hela personen

En viktig del är det som inom psykologin brukar beskrivas som kognitiv flexibilitet – förmågan att kunna hålla flera perspektiv samtidigt. En människa kan exempelvis ha gjort något du tycker är fel utan att för den skull vara en dålig människa.

Du kan skilja mellan:

• Personen
• Beteendet
• Situationen
• Intentionen
• Din egen tolkning av det som hände

När du börjar göra den skillnaden uppstår ofta betydligt mer nyans.

Självkännedom förändrar också hur vi ser på andra

Ju bättre du känner till dina egna reaktioner, svagheter, försvar och motsägelser, desto lättare kan det också bli att förstå att andra människor har sina.

Du kanske börjar ställa andra frågor:

• Vad är det i mig som reagerar så starkt på det här?
• Vet jag faktiskt varför personen gjorde så – eller antar jag?
• Är det här ett beteende jag inte accepterar, eller har jag redan dömt hela personen?
• Finns det fler sätt att förstå situationen?

Det är där förändringen börjar. Inte genom att sluta reagera eller acceptera allting – utan genom att skapa ett litet mellanrum mellan det som händer och din reaktion på det.

Från reaktion till perspektiv

Att kunna se helheten handlar ofta om en kombination av empati, nyfikenhet, perspektivtagning, självkännedom, emotionell mognad och förmågan att tåla att allt inte alltid är svart eller vitt.

Du får fortfarande säga nej. Du får fortfarande tycka att något är fel. Du får fortfarande sätta gränser. Men du behöver inte automatiskt tolka allt som personligt, medvetet eller som ett angrepp på dig. Och framför allt behöver du inte låta den första reaktionen styra vad som händer därefter.

Vill du förändra dina beteendemönster?

Känner du igen dig i ett dömande eller reaktivt sätt och vill förändra de beteendemönster som håller dig kvar där?

I Transformations-formulan arbetar vi med att identifiera dina automatiska reaktioner och beteendemönster och skapa nya sätt att tänka, reagera och agera.

Boka Transformations-formulan och börja förändringen där den faktiskt sker – i dina egna mönster.